En trygg idrott är en idrott fri från mobbning, trakasserier, hot, våld och övergrepp. En idrott där alla känner sig välkomna och delaktiga och får delta och utvecklas efter sina egna förutsättningar.
För att vi ska få en trygg idrottsmiljö behöver vi arbeta utifrån den värdegrund som idrottsrörelsen gemensamt kommit fram till. Den omfattar de fyra grundpelarna:
- Glädje och gemenskap
- Demokrati och delaktighet
- Allas rätt att vara med
- Rent spel
Nästan alla barn och ungdomar är med i en idrottsförening någon gång under sin uppväxt. I en karate förening utvecklar vi oss inte bara inom vår respektive idrott utan vi lär oss också mycket annat som vi inte är direkt medvetna om. Denna ”dolda inlärning” är ofta mycket effektiv. Det rör sig till exempel om normer, värderingar, ansvar, hänsyn och medbestämmande. I kraft av sin omfattning och popularitet är idrottsföreningen därför en mycket viktig fostrans miljö, kanske den viktigaste efter hemmet och skolan. Idrottsföreningen har bland annat därför en viktig social funktion att fylla i samhället. Vi vet att 9 av 10 barn och ungdomar någon gång under sin uppväxt är medlem i en idrottsförening. Föreningen är för de flesta en positiv miljö där de får göra det de gillar mest och göra det tillsammans med kompisar. För en del barn och ungdomar är föreningen till och med en frizon; en plats där de kan få vara ett tag och komma bort från det som upplevs som jobbigt, till exempel i hemmet. Det finns dock inga garantier för att kränkande behandling i någon form inte förekommer även i idrottsrörelsen. Inom föreningsidrotten är det både organisationsledarna (styrelsen) med sitt ansvar och tränare/ledare i sin roll som är ansvariga för att skapa säkra och trygga miljöer. År 2009 beslutade Riksidrottsmötet att det i Riksidrottsförbundets (RF:s) stadgar och i idédo-kumentet Idrotten vill, ska förtydligas att all barn- och ungdomsverksamhet ska utgå från barnkonventionen och alltid ha ett barnrättsperspektiv.
Mobbning
Mobbning är kränkande behandling som upprepas under en längre tid. Den kan vara fysisk som slag och knuffar men även psykisk, som exempelvis elaka kommentarer, miner och utfrysning. Mobbning definieras och avgörs utifrån den utsattas upplevelser, inte den som utsätter. Att bli mobbad kan innebära stora själsliga sår som kan sitta i hela livet, både för den som utsätts och för de som står personen nära. Mobbning är ett samhällsproblem och kan förekomma i många situationer. Det kan bland annat uppstå i skolan, på arbetsplatsen, inom föreningsidrott och på nätet. Enligt organisationen Friends är cirka 60 000 barn i Sverige utsatta för mobbning – det är 1–2 barn/klass. Även bland vuxna är mobbning vanligt före-kommande. Varför uppstår mobbning inom idrottsrörelsen? Det är vanligt att det fokuseras på det individuella perspektivet när det görs försök att förstå och förklara mobbning; anledningarna till mobbning eftersöks hos den som är utsatt eller hos den som utsätter. Men mobbning är komplext och kräver att vi även har ett perspektiv på grupp-, organisations- och samhällsnivå. Dessutom måste vi ha med ett normmedvetet tänkande så vi blir uppmärksamma på vilka osynliga regler som styr i sammanhanget. Olika fall har olika orsaker. Det enda vi kan vara säkra på är att det aldrig är den som blivit utsatt för mobbning som har gjort något fel. Mobbning är inte bara något som sker mellan två individer. För att få en helhetsbild måste vi lyfta blicken och se till saker som tryggheten i gruppen, ledarskapet i organisationen och normerna i samhället.
Hur kan det Mobbning förebyggas? Karate är i grunden en positiv och rolig miljö. Men det finns inga garantier för att inte mobbning kan uppstå ändå. Ett förebyggande arbete är viktigt och det kräver en viss form av långsiktighet. Det finns ett antal punkter som är viktigt att titta på:
• Samsyn – vuxna ska ha samma syn på vad mobbning är och veta vad man ska göra om mobbning uppstår. Shotokan Klubb Botkyrka har tydliga regler för vad som händer om värdegrunden bryts, vilka roller och vilket ansvar som finns. Föreningen har ett tydligt värdegrundsarbete och det finns såväl en handlingsplan, både för att arbeta förebyggande och använda när något har hänt. Allt detta aktualiseras konstant och alla i föreningen vet hur man ska gå tillväga om man själv blir ut-satt eller ser att någon annan utsätts för mobbning.
• Gemenskap – bygger trygghet och stabilitet för alla inom föreningen.
• Acceptans – att acceptera varandras olikheter ger även insikt om den styrka som just skapas av olikheter. När vi tränar Karate använder alla vi en vit karatedräkt. Dräkten gör att alla ser likadana ut. Det finns ingen skillnad av ras, kön, ålder, religion, eller utseende. Den vita färgen betyder ren.
• Förebilder – en Karate Sensei, den som har en ledande roll i föreningen är också en förebild, och bland annat visar hur vi ska behandla varandra samt sätta tonen i samtalsklimatet.
Karate är en idrott som ställer höga krav på respekt från dag ett som gäller alla våra medlemmar. Shotokan Klubb Botkyrka har nolltolerans för mobbning. Medlemmar som mobbar under våra träningar eller utanför träning (t.ex. skolan) riskerar att omgående bli av med medlemskapet och att inte kunna delta på våra aktiviteter.
Trakasserier
Trakasserier är en form av diskriminering och ska ha samband med någon av de sju diskriminerings- grunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en per son medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd. Varför uppstår trakasserier i föreningsidrotten? I alla föreningar och sammanhang finns en norm att förhålla sig till, oskrivna regler som sätter ramarna för vem som är mest självklar och vem som har svårare att passa in. Normen bärs upp av oss genom manifestationer i form av språkbruk och handlingar, såsom att vi tar vissa saker för givna (t.ex. heterosexualitet) och använder språkbruk och ord som kan handla om att nedvärdera vissa grupper, för att själva behålla en (makt)position, klättra uppåt i hierarkin, eller bara omedvetet av gammal vana. Trakasserier har att göra både med vilka som är i majoritet och hur inkluderande miljön är i övrigt. Rasism sker till exempel oftast i ett sammanhang där de flesta har en ljus hudfärg och där normen, det mest självklara och förväntade, är att ha ljus hudfärg (ofta outtalat). kan det förebyggas? Att diskutera normer och fundera på vad och vem som är mest självklar i föreningen, och vad det går att vara öppen med eller inte (såsom kärleksliv, religions-tillhörighet och funktionsförmåga), är en viktig del av vår förening för att före-bygga trakasserier.
För att barnen skall känna sig tryggare tillåter vi att föräldrarna är närvarande under träningspassen.
Sexuella övergrepp och trakasserier
Ett sexuellt övergrepp är när någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja. Oavsett hur brottet bedöms i lagens mening är sexuella handlingar mot någons vilja alltid kränkningar mot den som utsätts. Detta gäller även om det inte kan rubriceras som brott enligt lagen eller om polisutredningen läggs ner. Exempel på sexuella handlingar som räknas som sexuella övergrepp:
• Att beröra någons kropp med exempelvis händerna, munnen eller könet, på ett sätt som personen tycker är skrämmande eller obehagligt.
• Att prata med någon på ett sexuellt sätt som den personen upplever som obehagligt.
• Att tvinga någon att se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar. Det spelar ingen roll om det är i verkligheten eller online.
• Att göra något sexuellt mot någon som varken kan uttrycka sin vilja eller skydda sig, till exempel för att personen sover, är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
• Att utnyttja sitt överläge och få någon att känna att den måste ställa upp på sex.
• Att fota eller filma någon i ett sexuellt syfte, om det är mot personens vilja eller om personen är under 18 år.
• Att försöka köpa eller byta till sig sex eller bilder med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.
Våldtäkt är när någon har samlag eller utför andra sexuella handlingar som kan jämföras med samlag, med en person som inte deltar frivilligt, alltså inte givit sitt samtycke. För att en sexuell handling ska anses jämförlig med samlag krävs det exempelvis att förövaren fört in fingrar eller något annat föremål i någon kropps-öppning eller tvingat den utsatta att utföra eller ta emot oralsex. Det kan även vara att personernas könsorgan kommer i beröring med varandra. En person kan aldrig anses delta frivilligt under följande omständigheter:
• Om det föreligger misshandel eller annat våld alternativt någon typ av hot.
• Gärningspersonen utnyttjar en person som befinner sig i en utsatt situation t ex sömn, medvetslöshet, berusning eller annan drogpåverkan. Det kan även vara sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller allvarlig rädsla.
• Gärningspersonen utnyttjar en persons beroende-ställning.
Det är alltid fråga om våldtäkt om den utsatta var yngre än 15 år när övergreppet begicks. Brottet är då våldtäkt mot barn, även om det funnits samtycke.
Sexuella trakasserier är en form av diskriminering. När en person blir utsatt för kränkande behandling eller bemötande av sexuell natur som kränker den utsattas värdighet och/eller personliga integritet räknas det som sexuella trakasserier. Ett exempel kan vara när en person blir utsatt för fysisk beröring, blickar eller kommentarer som personen ifråga själv upplever som kränkande. Många fall av sexuella trakasserier är straffbara enligt paragraferna i sexualbrottslagstiftningen.
Sexuella övergrepp och sexuella trakasserier förekommer tyvärr i hela samhället. Forskning, bland annat i form av intervjuer med förövare som genomförts av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet, har visat att över-greppen i grunden inte handlar om sexualitet utan om andra saker, som makt och dominans. Sexuellt våld kan därför bidra till att skapa och upprätthålla en bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Det gäller inte bara i den nära relationen utan även i samhället i stort. Inom idrottsrörelsen kan det finnas riskfaktorer såsom nära relationer, att stå i beroendeställning till någon, exempelvis relationen aktiv – tränare. Inom vissa idrotter reser vi mycket och då ofta utan föräldrar och andra anhöriga, vilket kan innebära en risk. Andra riskmiljöer är exempelvis omklädningsrum som lämnas oövervakade av vuxna. Förövaren är inte alltid en vuxen person, även barn kan utsätta varandra för olika former av övergrepp, bland annat för att befästa sin egen position i ett lag eller för att upprätthålla sin status i en grupp. Statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att de allra flesta förövarna är män. Både män och kvinnor utsätts för olika former av sexuella övergrepp, men förövaren är i båda fallen oftast en man.
Hur kan det förebyggas?
Att arbeta förebyggande mot sexuella övergrepp och sexuella trakasserier behöver inte vara svårt även om det är ett tungt och svårt ämne. Som förening ser vi till att styrelsen och ledaren har den kunskap och trygghet de behöver för att arbeta förebyggande. Det handlar om information, diskussion, organisation, mod och stöd.
Nolltolerans gäller självklart i vår förening. Styrelsen kommer omgående att polisanmäla ev. sexuella övergrepp när våra medlemmar är inblandade, oavsett om det händer under våra aktiviteter (t.ex. träningar) eller inte.
Våld
Till våld räknas alla handlingar mot annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker. Det kan också vara en handling som får en person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som hen vill. Våld kan vara allt från skojbråk och knuffar, till grov misshandel och mord, men även verbala kränkningar och övergrepp kan falla in under begreppet.
Till misshandel räknas att tillfoga en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta, eller att försätta personen i vanmakt eller något annat liknande tillstånd.Det finns tre olika grader av misshandel:
• Ringa misshandel kan till exempel vara en örfil, en lättare spark eller att knuffa någon så att denne slår sig.
• Misshandel av normalgraden kan vara att skada någon så att denne exempelvis får ett sår, bryter ett ben eller slår ut en tand, men det kan också vara att raka av håret på någon. Att försätta någon i vanmakt eller annat liknande tillstånd innebär bland annat att personen förlorar sin kroppsliga kontroll, exempelvis genom att bli drogad.
• Till grov misshandel räknas livsfarlig misshandel med till exempel kniv, yxa eller skjutvapen. Om våldet är särskilt hänsynslöst räknas det också som grovt. Det kan till exempel vara att sparka på någon som ligger eller att många personer tillsammans misshandlar någon som är hjälplös. Även spridning av vissa sjukdomar, till exempel HIV, räknas som grov misshandel.
I karate är våld en naturlig del av idrotten. Det är helt enkelt något som är accepterat och som finns reglerat i våra tränings och tävlingsbestämmelser. Men även om ett visst mått av våld är accepterat så är det aldrig okej att gå över gränsen. Våra tränare påminner tydligt om vilka gränser som gäller under varje träning när vi övar på kumite (fight). Det finns också tydliga regler inom tävlingar som sätter ramar på det som är eller inte tillåtit.
OBS! Det är viktigt att förstår och acceptera att, även om vi sitter tydliga gränser på våld, olyckor och skador kan alltid förekomma under en vanlig träning/tävling när man övar karate.
Ordet Karate översättas som Tomma Hand och betyder självförsvar. Principen av Karate är att inte använda dem momenten som man lär sig under en träning och det inte är nödvändig och ändå ska man aldrig slå först.
Shotokan Klubb Botkyrka har nolltolerans inte bara för misshandel utan våra medlemmar får inte bråka och slåss varken under våra träningar eller utanför träning (t.ex. skolan). En karateka beter sig inte på detta sätt.
Medlemmar som hamnar i bråk riskerar att omgående bli av med medlemskapet. Ev. misshandlingar kommer att bli polisanmäld när det gäller vuxna.
Vår klubb erbjuder stöd för dem medlemmar som skulle vara offer av misshandling.
Registerutdrag
Enligt lag måste en förening (från 1:a januari 2020) begära att den som ska arbeta med eller på annat sätt ha kontinuerlig och nära kontakt med barn ska uppvisa ett begränsat registerutdrag från Polisen. I detta registerutdrag går det att se om personen är dömd för något av våra allra grövsta brott: mord, dråp, grov misshandel, människorov, samtliga sexualbrott, barn pornografibrott eller grovt rån. Att begära in dessa utdrag är en del av ett förebyggande arbete och något som gäller lika för alla, oavsett hur länge en person verkat i föreningen eller hur väl man känner varandra. Shotokan Klubb Botkyrka har redan skapat en rutin sedan föreningen grundades och registerutdragen på tränare och styrelsemedlemmar som kommer i kontakt med barn kontrolleras varje år i början på höstterminen.
